Enligt en studie som citeras av Newsweek kan dessa partiklar förändra cirkulationen i hjärnan genom att interagera med immunsystemet och orsaka effekter på minne och rörelse utan att passera blod-hjärnbarriären.
Mikroplaster, små partiklar som härrör från nedbrytningen av plastmaterial, kan blockera blodflödet i hjärnan och leda till beteendeförändringar, visar en ny studie.
Enligt Newsweek kommer resultaten från experiment på unga möss, där man observerade betydande förändringar i djurens cerebrala blodkärl och kognitiva förmågor.
Enligt forskningen behöver mikroplaster inte korsa blod-hjärnbarriären för att påverka hjärnans hälsa. Istället kan dessa partiklar interagera direkt med immunceller i blodomloppet och orsaka blockeringar i hjärnans minsta kärl, så kallade kapillärer.
Detta fenomen kan ha oroande konsekvenser för människors hälsa, även om forskarna varnar för att det fortfarande behövs ytterligare studier för att bekräfta dessa effekter hos människor.
Mikroplastens påverkan på kroppen
Mikroplaster är små plastpartiklar som bildas när plastprodukter bryts ned. Dessa partiklar har blivit allmänt erkända som miljöföroreningar och har på senare år väckt oro för deras potentiella risker för människors hälsa.
Enligt tidningen kan mikroplaster komma in i människokroppen på olika sätt, t.ex. genom inandning, intag av mat eller direktkontakt.
Väl inne i kroppen kan dessa partiklar nå blodomloppet och färdas till olika organ.
Tidigare studier har visat att nanoplaster, en ännu mindre version av dessa partiklar, kan interagera med hormoner, förändra DNA och öka risken för vissa typer av cancer. De specifika effekterna av mikroplaster, som är något större, är dock ännu inte helt klarlagda.
Musförsöket och dess resultat
I studien injicerade forskarna plastpartiklar av tre olika storlekar (mikro, mindre mikro och nano) i åtta veckor gamla hanmöss.
De mängder som användes var utformade för att efterlikna de exponeringsnivåer som människor kan utsättas för i det dagliga livet. För att spåra partiklarnas väg in i mössens kroppar använde forskarna fluorescerande plast som fungerade som visuella markörer.
Med hjälp av avancerad bildteknik analyserade forskarna blodkärl i mössens hjärnor och tog blodprover för att bedöma hur mikroplasterna interagerade med celler i blodomloppet.
Dessutom genomförde de beteendetester för att mäta eventuella förändringar i djurens minne, rörelseförmåga, motorik och uthållighet.
Resultaten visade att immunceller, som är ansvariga för att bekämpa infektioner och skydda kroppen, fick i sig mikroplasterna. Denna process förändrade immuncellernas storlek och form, vilket ledde till blockeringar i hjärnans kapillärer.
Effekter på beteende och hjärnhälsa
Bara 30 minuter efter injektionen av mikroplaster observerade forskarna blockeringar i mössens cerebrala blodflöde. Dessa avbrott i blodflödet sammanföll med förändringar i djurens beteende.
Enligt studien uppvisade mössen försämrat minne, minskad rörelsehastighet, förändrade motoriska färdigheter och minskad fysisk uthållighet.
Även om de flesta av dessa problem förbättrades fyra veckor efter försöket kvarstod vissa blockeringar i blodkärlen. Detta resultat tyder på att mikroplastens effekter på hjärnan kan vara långvariga och potentiellt farliga.
Forskarna konstaterade att dessa blockeringar kan öka risken för stroke eller bidra till kognitiv försämring hos människor, men de betonade att det krävs mer forskning för att bekräfta dessa hypoteser.
Begränsningar och behov av ytterligare studier
Trots de alarmerande resultaten varnade forskarna för att skillnaderna mellan mushjärnor och mänskliga hjärnor gör det svårt att direkt extrapolera resultaten. Enligt Newsweek är strukturen och storleken på blodkärlen i den mänskliga hjärnan annorlunda, vilket kan påverka hur mikroplaster påverkar vår hälsa.
Experterna rekommenderade ytterligare studier för att bedöma de långsiktiga riskerna med exponering för mikroplaster, särskilt hos personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller tillstånd som påverkar cirkulationssystemet.
Studien varnar för riskerna med mikroplaster och lyfter fram behovet av mer forskning för att bekräfta deras inverkan på hälsan (EFE).
Denna forskning kommer att vara avgörande för att bättre förstå mikroplasternas konsekvenser för människors hälsa och för att utveckla strategier för att minimera deras påverkan.
Studien belyser den växande oron för mikroplasternas effekter på miljön och människors hälsa.
Dessa partiklar, som finns i luft, vatten och livsmedel, utgör en global utmaning som kräver omedelbar uppmärksamhet. Enligt forskarna är det viktigt att förstå hur mikroplaster interagerar med människokroppen för att kunna minska riskerna med dem och skydda folkhälsan.
